Söndag 5 juli 2020
Idag blir jag varse att min tilltagande muskelsvaghet även kan ha sina fördelar. När jag står i badrummet med eltandborsten i full aktion, fipplar jag plötsligt till med handen, med resultatet att tandborsten faller ner och blir liggande bakom toalettstolen med borsten nedåt. Och innan jag lyckas böja mig ner, har den gjort lite fint och rent runt holken. Det får man ändå säga är en positiv effekt av ALS;-)
Dagen fortsätter sedan med ett besök på kyrkogården, för att titta på gravplats åt min far. Och åt mig själv också, förstås. Det blir ju oundvikligt att fundera över det, när det är som det är. Situationen blir jobbig och jag känner att jag får svårt att andas. Mest ångest, tänker jag. Sedan har jag lite svårt att gå också, vilket inte underlättas av det ojämna underlaget som brukar råda på gravfälten. Annars har jag alltid tyckt om att gå på kyrkogårdar. Det är lugnt och vackert. Sedan kan man läsa på gravstenar och fundera över vilka människoöden som vilar under ens fötter. Det främjar huvudräkningen också, att räkna ut hur gamla människor har blivit. När jag jobbade som kyrkvaktmästare var ett av standardskämten att jag hade en tjänst med flera tusen personer under mig, vilket förstås var sant på sitt sätt.
Apropå jobbet på kyrkan, kommer jag att tänka på en situation som i sitt elände ändå är lite komisk. Kyrkan där jag arbetar på 80-talet är byggd i början av 1800-talet och har ett litet valv där vi förvarar värdesaker. Valvet är helt enkelt en murad utbyggnad med två tjocka ståldörrar. Låsen och nycklarna är också av 1800-talsmodell. Stora, kraftiga nycklar av järn som man måste vrida om några gånger till ett distinkt ljud. Inne i valvet förvarar vi kyrksilver och vin. Aldrig kollektpengar. Hur som helst imponerar inte denna förvaring på försäkringsbolaget som kräver att vi skaffar ett godkänt skåp för ändamålet. Sagt och gjort. Ett modernt skåp inhandlas och placeras inne i kyrkan. Kort därefter blir det inbrott i kyrkan och tjuvarna tar med sig hela skåpet. Ilska och frustration, men när skåpet ett par dagar senare hittas med söndertrasad baksida, visar det sig att kyrksilvret är kvar. Däremot är vinet borta!
