ALS - livet och politiken

En blogg om att leva med ALS - men också om livet, samhället och vår omvärld

Fredag 31 augusti 2020

Publicerad 2020-07-31 14:28:05 i personligt,

För första gången är jag ute i rullstol bland folk och det är en mycket märklig känsla på flera sätt. Det första som slår mig är grodperspektivet och funderingar över vad andra människor som ser mig tänker. Genast tänker jag på en gammal film där Jonas Karlsson gör rollen som CP-skadad kille och hur han ibland beter sig som om han vore mindre vetande eftersom han ändå blir bemött så. Nu har jag inte blivit illa bemött idag, men nog hamnar man i underläge. 

En annan reflektion är att min kärlek till kullerstensgator har fått ett nytt perspektiv. Jag fullständigt älskar gamla stadsmiljöer, men aldrig har jag tänkt på hur vibrerande färden blir för den som tar sig fram medelst hjul. Det enda jag har förstått tidigare är framkomlighetshinder i form av kantstenar och trösklar, vilket jag inte har upplevt som några problem hittills, kanske främst på grund av att jag blir körd i rullstolen.

Igår kom vi fram till en camping och skulle rigga med stödben, elanslutning och förtält. Helene får förstås dra det tyngsta lasset, men jag stultar runt och försöker hjälpa till bäst jag kan. Men jag tar mina små snedsteg och hänger med mitt huvud som brukligt är. Plötsligt blir jag medveten om att paret på andra sidan gången betraktar mig med misstänksam blick. Mannen i paret har ett stort vitt skägg med hårband i. De ser vad de tror är en påtagligt påstruken man mitt på blanka dagen. Och att samla ihop kommunikationsutrustningen för att gå över och förklara sakernas tillstånd blir inte av. Så nu funderar jag över att rulla över i rullstolen, utstötandes ohörbara ljud och dra gubben i skägget. Vem vet, jag kanske kommer undan med det😬

Kommentarer

Postat av: Gunilla

Publicerad 2020-07-31 14:35:43

Klart du ska rycka gubben i skägget 😂! Jag kan filma 😆!

Postat av: Marianne Sjöholm

Publicerad 2020-07-31 19:12:09

Håller till 100% med Gunilla🥰

Postat av: Mahlin

Publicerad 2020-07-31 22:18:15

De är inte värda att kommentar❣️ Har de inte vidare perspektiv kan de sitta i sin enkelspårighet!
Min mamma skrev, by the way, till någon ansvarig på Göteborgs stad när Operan byggts att det var en mycket omskakande upplevelse att färdas i rullstol runt den.......

Postat av: Elisabet Laurell

Publicerad 2020-08-02 09:24:42

Exakt de erfarenheter har jag också av att vara hänvisad till rullstol. Jag tror att vi alla har svårt för att se utanför vår egen zon. Tack än en gång för att du delar med dig och påminner om just detta.

Postat av: Sonja

Publicerad 2020-08-05 10:43:56

Jag och Dennis har ju precis blivit med husvagn, på fast plats för husfridena skull, och jag går här och fnittrar när jag för min inre syn tänker mig dig gå och dra alla snetittare på campingen i skägget :)

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Stefan Hagman

Jag är en gift 52-årig tvåbarnsfar, lärare och fritidspolitiker som har drabbats av ALS. I min blogg kan du följa min kamp mot sjukdomen, men även läsa några anekdoter från livet samt reflektioner om vad som händer i samhället.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela